Har inte kört så långa uthålliga pass det här året, såsom jag gjorde för två år sedan. Men idag blev det lite längre pass. Ett hårt pass dessutom. 10 km i terräng på Strömslund i Trollhättan, med en några minuter lång vila i mitten. Ett måste för att jag skulle orka! 29.35 på första sex, vila och sedan lugnare sista fyra, 21,25, men en totaltid på 51 minuter på en mil i terrängen är riktigt bra.
Avslutade med skön tio minuter lång streching.
Men inte nog med det. Begav mig ner till Alliansloppet där jag såg Anders Aukland, (40 år i september!) vinna. Gamla konkurrenten (nåja) Tobias Westman flög in som nummer 13, mindre än tio minuter från segraren. Imponerade det med. Och jag själv då? Jo, testade ett par rullisar igen. Med viss skräckblandad förtjusning. Det blev en mycket kort runda på 3 km och 12-13 minuter mest för att känna mig för. Inte så himla dålig balans som befarat, men visst är det med skräckblandad förtjusning som man ger sig ut även i små utförslöpor! Och sååå jobbigt det var för övre armmusklerna då. Det hade jag inte riktigt räknat med.
Vad blir det av detta då? Jo, ett köp! Har beställt och nya rullisar kommer inom ett par veckor! Hurra och hjälp på samma gång!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar